OmTag

Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Gatufoto

Jag gillar att knalla runt på stan och ta bilder och för några år sedan ägnade jag mig ganska mycket åt detta. Men gatufoto är svårt tycker jag, det kräver hela din uppmärksamhet och ibland även ett visst mod för att ta bilden.

Min form av gatufotande har i och för sig alltid varit lite på distans. Att befinna sig en bit vid sidan av som iakttagare passar mig bättre än att vara mer aktiv mitt i smeten. Den egna personligheten avgör som vanligt vilka bilder vi tar, detta handlar inte om rätt eller fel, bättre eller sämre utan som sagt vilka vi är.

En del är bekväma med att fotografera okända på armlängds avstånd, jag tillhör inte denna skara. Och smygfotografering tycker jag inte hör hemma någon stans om man fotograferar på gatan, det skall ske öppet och dessutom på ett respektfullt sätt tycker jag.

En bra tumregel kan vara att man inte fotograferar människor i situationer där man själv inte skulle vilja bli fotograferad. Att vi i praktiken har juridisk rätt att fotografera hur som helst innebär inte nödvändigtvis att vi bör göra det kan jag tycka. Jag tror nämligen att det är rättigheter under ansvar, vill vi kunna fotografera spontant även i fortsättningen så är det nog bra om vi gör det med omdöme även idag.

Nu är inte detta någon känga eller pekpinnar åt någon här på fotosidan, jag tycker att det är föredömligt sällan man ser övertramp här. Sedan är allt sådant en balansgång givetvis, det som någon tycker är ok tycker någon annan är förkastligt. Men om man följer sin egen moraliska kompass, vilket är det enda man kan göra, så blir det nog bra för det mesta.

Något som är lätt att glömma bort är en bilds potentiella genomslagskraft när vi lägger ut den på nätet, jämfört med när vi bara nådde ut till de närmaste eller till och med om bilden publicerades i någon bok. En bild på nätet kan användas på vilket sätt som helst när den väl är ute, och då vill det till att vi kan stå för den.

Gatufoto ja, jag har haft mer eller mindre uppehåll i gatufotandet under flera år nu så kanske är det dags att börja nöta trottoarerna igen? Jag tror det.

Postat 2013-03-31 23:08 | Läst 3104 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

OmTag. Nattbilder i portfolion

Nu har jag lagt in lite nattbilder i portfolion, och framöver kommer jag att skapa lite nya album och lägga in lite bilder där. Ni är välkomna att titta om ni vill, bara att klicka på bilden ovan.

Postat 2013-03-30 19:37 | Läst 3031 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

OmTag. Långfredag

På långfredagen blev jag bjuden på restaurang av min brorsdotters kille, det var hela släkten skulle man kunna säga: brorsans båda barn och deras barn som också börjar bli vuxna. Tiden upplevs som om den går fortare och fortare ju äldre man blir, ett lustigt men sant fenomen.

Jag läste någonstans att det beror på att vi relaterar till tiden som förhållande till den tid vi redan levat. Alltså upplever vi tiden mellan till exempel 7 och 14 år som ungefär lika lång som perioden mellan 14 och 28 och så vidare, tror det ligger en del i detta. Nu känns det ungefär som om man riskerar att missa hela sommaren om man råkar nysa vid fel tillfälle. I och för sig missade jag den gångna sommaren utan att nysa, men det var jag nog inte direkt ensam om.

Oavsett om upplevelsen av tiden ändras med åren så ändras i alla fall en del annat. Nu till exempel har de flesta krogar öppet på långfredagen, även om en del kanske stänger lite tidigare. När jag var i svängen har jag för mig att det bara var Monte Carlo i korsningen Sveavägen Kungsgatan och någon Pizzeria i Huvudsta som höll öppet.

På Monte Carlo var det en hel del ljusskygga typer, och på Pizzerian var det ingen alls förutom de som hämtade hem pizzor till TV-sofforna. Hur som helst var det betydligt trevligare att sitta med nära och kära och inta en god middag på restaurang än att sitta hemma med tungt sinne och titta på något ännu mera tungsint på TV, men även TV verkar ha släppt långfredagstraditionerna och det är i alla fall inget som jag deppar över.

Ha en bra fortsättning på påsken!

Postat 2013-03-30 02:28 | Läst 3205 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

OmTag. Vivian Maier

Jag köpte boken med Vivian Maiers bilder för ett tag sedan. Vid första genombläddringen tyckte jag inte att bilderna var så märkvärdiga, så boken blev stående i bokhyllan, tills i går kväll. När jag nu tog mig tid att verkligen titta igenom boken framstår bilderna och fotografen som betydligt bättre än vad min första genombläddring antydde. Maier hade en fin förmåga att komma nära utan att störa, ofta ser man att hon har ögonkontakt med de hon fotograferade på gatorna och ofta är bilderna tagna mycket nära utan att man får känslan av att fotografen upplevts som påträngande.

Maier var lite av ett mysterium, ingen formell utbildning, aldrig erkänd eller ens känd som fotograf och ensamlevande jobbade hon som ”barnvakt”. De flesta av sina bilder tog hon i Chicago under sina dagliga promenader, hon lämnade efter sig 100 000 negativ, filmer och ljudupptagningar vilka hittades av en slump när en eldsjäl ropade in en kartong negativ på en auktion. I dag har hon, efter sin död, fått den uppmärksamhet som hon drog sig undan när hon levde. Vivian Maier, en stor fotograf och ett lika stort mysterium.

Postat 2013-03-29 15:30 | Läst 3441 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

OmTag. Filmtips och en fika med Claes

I går kväll blev det en fika med Claes, han hade med sig en riktigt bra rulle om Don McCullin som jag fick låna. För de som inte vet vem McCullin är så är han kanske den främste skildraren av misär, orättvisor och konflikter till dags dato.

Läs gärna på Wikipedia för lite bakgrundsinfo så slipper jag skriva samma saker här :). Det stora med filmen liksom hans båda böcker, Unreasonable behaviour och Shaped by war är hur han visar på krishärdar och krigs vansinne och förklarar hur det drabbar de människor som berörs. Han problematiserar även detta med att jaga bilder och stories där man profiterar på andras elände. Nu har han sedan ganska länge fotograferat det engelska landskapet runt Somerset där han bor, delvis som terapi för att försöka hela sig själv efter allt elände han upplevt som bildjournalist.

Jag rekommenderar alla som är intresserade av bildjournalistik eller bara dokumentärfoto i största allmänhet att titta på filmen, en stark upplevelse som kommer att ta ett tag att smälta.

Tillägg: Här finns ett kortare bildspel där McCullin berättar.

Lite mer med McCullin sevärt från tuben:
Del1, Del2, Del3, Del4

Postat 2013-03-28 02:18 | Läst 3474 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa